Idag kommer domen!

Ja ni... Jag har funderat på om jag vågar skriva vad som händer i mitt liv just nu. Jag känner dock att det är allt för många som bara är nyfikna och vill ha skvaller så jag tänker inte vara allt för detaljerad.

De som står mig nära vet vad det handlar om.

Just nu sitter jag och väntar på ett viktigt samtal, det är nog ett av de viktigaste samtalen jag någonsin har väntat på. Förutom samtalen under min mammas sjukdomstid.

Vad blir domen? Hur kommer det att påverka min framtid och hur kommer jag att hantera beskedet?

Jag sitter och skakar och vet inte vart jag ska ta vägen... tänk att en minut kan kännas som en sekund i vissa fall och som en evighet ibland.. så olika beroende på hur man känner sig.

Håll tummarna för att det blir ett positivt besked!

Maja in my heart!

Åh, jag längtar så mycket efter fam. Lindberg. Det är jättekul att dom skaffat hus (not) och så, men dom är ju så långt borta!

Men imorgon, då rymmer jag och Saga hemifrån och gör något åt våran saknad.

En glad saga när jag berättade om morgondagens planer kan jag lova!

"Mamma, då kan jag ta med knäckebröd till Ylva"

haha, vi brukar ju inte direkt gå hungriga när vi hälsar på hos familjen Lindberg. Det brukar bli korvspindlar och trerätters. (Känn ingen press nu Maja)

Bjuder på en bild av Saga när jag berättade om planerna för imorgon :)

Men stackarn!

Undra om hen hittat nycklarna än? Stackarn, hemlös?! Kan man inte bara ringa en låssmed eller hyresvärden? Kanske hen inte vet om det och sitter utanför sin bostad och fryser..

Nytt inlägg & Ny design!

Nu sörrni, nu är jag tillbaka med min otroligt spännande (!?) blogg... visst har ni saknat mig? Jodå, det vet jag att ni har. Eller iallafall svärfar som troget kollar min blogg VARJE DAG utan att få någon uppdatering. Så nu när jag har börjat skriva på examensarbetet igen så tänkte jag att varför inte skriva ännu mera när jag kommer hem från universitetet?! Ja ni känner ju mig, ibland så förstår jag inte själv hur jag funkar. Kanske är det så att skrivandet skapar ringar på vattnet och man får mer lust att skriva ju mer man skriver?

Min design är ny som ni ser. Jag tycker ju om det här med skapandet så ni får ha överseende med en blogg som ständigt byter utseende. Det är liksom min nisch, det är ju så himla kul att hålla på med foton och grejja :) Önskar att jag kunde koda och göra det mer proffsigt men även solen har ju sina fläckar...

Någonting som bör uppmärksammas är att mina älskade vänner, fam. Granath, har fått tillökning i form av en liten Edvin.. en riktig goding. han är sockersöt, luktar sådär bebisgott och knorrar lite. Jag blev tokkär på stört...

 

Så, nu kan ni andas ut! Jag är tillbaka! :)

So long!